Jag tycker att det vore trevligt om kommande generationer slapp höra uttalanden som här ovan, efter högstadielektioner om hur tjejer/killar brukar uppträda i klassrumsmiljöer. Personligen tycker jag om att vara kvinna. Jag råkar dessutom vara född till kvinna. Och jag tycker att jag kan få prata mycket och engagerat i klassrummet - och ändå få vara en kvinna. Även om jag inte är en "typisk" sådan i alla avseenden.

Det är att det inte okej att bryta mot den manliga normen som man, och den kvinnliga normen som kvinna. Feminina pojkar är mesiga och borde tuffa till sig, medan en tjej som beter sig likdant bara är normal. Maskulina tjejer är störande. De är bitchiga som tar så mycket plats, som behöver så mycket uppmärksamhet. För att inte tala om de som avviker helt från både den manliga och den kvinnliga normen, hua så konstigt. Inte kan väl de vara vettiga människor med bra idéer, de ser ju konstiga ut!

Kvinnliga egenskaper värderas ofta lägre. Visst är det bra att var omtänkssam, men det är bättre att vara "driven och målinriktad" på en arbetsplats. Om en kvinna agerar på detta "manliga" och eftertraktade sätt, är hon dock en kallhjärtad bitch. Hon är, redan innan hon visat vad hon går för, diskvalificerad på grund av sitt kön.

Men samtidigt, är det inte värre för männen? Att hälften av befolkningen ska uppfostras till att känslor är något man håller för sig själv, det är bara stört. Det här med att prata i grupp också. Flickor lär sig snabbt att de måste uttrycka sig snabbt och kärnfullt för att inte bli avbrutna, medan killar kan sitta och "öhm-a" och "uhm-a" ett bra tag först. Det har de tyvärr igen på arbetsmarknaden senare.

Jag vet inte hur många gånger detta behöver bli sagt innan det ska gå in, men båda könen vinner på jämställdhet. Feminism är inte någon Herre på täppan-lek där kvinnorna ska putta ned männen från toppen. Det är inte en tävling där ett kön vinner och ett annat förlorar. Ett samhälle där, oberoende av kön, kompetens tas tillvara, vinner alla på. Ett samhälle där söner till frånvarande fäder slipper bli frånvarande fäder själva, eftersom de lär sig att hantera känslor och relationer, vinner alla på. Ett samhälle där ingen behöver känna sig åsidosatt eller dömd på grund av sitt kön, vinner alla på.

Det handlar helt enkelt om rättvisa. Lönemässig rättvisa. Tidsmässig rättvisa. Känslomässig rättvisa. Och om att få vara en individ, och inte en tjej eller kille, i första hand.

DET är feminism.

/Z