Share

När vården sviker och människor glöms bort

12.14 ringer Gynekologiska. mottagningen på Ackis för att fråga om operationstid och kuratorkontakt, hänvisas till "tidsbokningen"
12.15 ringer Tidsbokningen gyn. Ska ringa upp 13.30
13.50 Tidsbokningen gyn ringer upp. Hänvisas till kurator på gyn.
13.54 ringer kurator, upptaget
14.02 ringer Gyn operation, hänvisas till koordinator av op-schema
14.03 ringer koordinator, borta till 14.20
14.13 ringer kuratorn igen, upptaget
14.20
ringer koordinator igen. Får besked om operation tidigast v. 42 efter att redan väntat 2 mån
14.30
ringer kuratorn igen, upptaget
15.51 ringer kuratorn igen, telefonsvarare som talar om att tel-tiden är 13.00-14.30. Talar in meddelande.

Har du varit sjuk någon gång? Alltså inte lite snuvig, utan sjuk på riktigt, så att du behöver gå till sjukhuset flera gånger och kanske knappt klarar av skolan. Jag har en vän som är sjuk. Hon pluggar och klarar studierna, men bara för att lärarna är förstående och kursen inte särskilt schemalagd.

Hon har haft problem med  sin mens i två år. Hon blöder mycket, inte bara en gång i månaden, utan veckor i sträck. Hon har väldigt ont från och till och blodvärden, minne och ork försämras. Självklart sätter det sig också på psyket att ha ont, vara orolig och inte orka. Jag var sjuk i tre månader i körtelfeber och jag bröt ihop en gång i veckan för att det var så jobbigt. Då visste jag ändå var det var, och att det skulle gå över. Min vän vet inte vad som är fel på henne eller om det går att åtgärda. Troligen kommer hon inte kunna få barn.

Det är förstås inte läkarnas fel att hon har en konstig sjukdom som är svår att åtgärda, men det är definitivt vårdens fel att hon nu är uppe i tolv olika behandlande läkare, varav elva inte hade läst hennes journal innan de träffades. Det är vårdens fel att det tagit ett halvår för henne att göra en kontrollerande operation av livmodern. Det är vårdens fel att hon slussas runt till olika instanser som hon själv måste hålla koll på för sömnmedel, provtagning, rådgivning och operation istället för att hon har en behandlande läkare som har överblick över hennes situation. Det är vårdens fel att hon inte kan få tag i en kurator. Det är vårdens fel att hon spenderat halva dagen idag i telefonen utan andra besked än "kanske kan vi får in dig under vecka 42" och "ring den här kuratorn, fast hon kanske inte svarar." Idag är det vårdens fel att min starka, smarta och ambitiösa vän sitter ihopsjunken med hjälplösa tårar trillande ned för ansiktet.


Jag blir förbannat arg på hur de behandlar människor. Jag tänker på välfärdssamhället och kära Reinfeldt som vill tumma ännu mer på resusrerna. Jag tänker på att om det var män som har konstiga symptom från underlivet skulle sjukhuset ha mer än en specialist på halvtid för sådana saker. Jag tänker på att om en ung, driven och  svensktalande tjej har så här stora problem med att få tag på vård - vad gör de invandrande pensionärerna? Jag tänker på allt möjligt, men egentligen vill jag bara ge hela vårdsystemet en stor snyting och skrika: DET ÄR INTE EN SIFFRA NI SKITER I, DET ÄR EN MÄNNISKA, EN MÄNNSIKA VARS FRAMTID NI GÖR OSÄKER.

Du är placerad i kö. Då ska du prata med den här avdelningen, inte oss. Du behöver en remiss. Din läkare har flyttat så du får en ny nu. Bip-bip-bip-bip. Det tar två månader innan det schemat läggs. Ring igen imorgon. Vi har ingen läkare tillgänglig för tillfället. Nej, det är vårdcentralens uppdrag. Det är bara specialister som gör den undersökningen, men kön är lång. Jag kan inte hjälpa dig, ring det här numret...

Det är tillräckligt jobbigt att vara sjuk med bra vård. Det är ohållbart att vara sjuk när vården sviker. Senare idag ska vi fira kanelbullens dag och glömma alla bekymmer för ett ögonblick, men sveket finns kvar. Du behandlar inte människor såhär.

/Zäta


Share



Kommentarer
Postat av: Moa

Ghrrr! :( Blir så sjukt arg och ledsen på att det är såhär i vården

2010-10-04 @ 17:27:00
Postat av: Albin

Jag har en kamrat som är sjuksköterska på canceravdelningen. Deras arbetssituation är förkastlig: lokalerna är så trånga att de är direkt olämpliga, de har systematisk överbeläggning och får inte ta in vikarier när någon är sjuk (vilket de alltid är eftersom många är kvinnor och har barn) och ofta är de schemalagt underbemannade. Alltså, de har patienter som har cancer och går igenom väldigt obehagliga behandlingar. Ofta har de minst en patient som ringer på larmklockan flera gånger i timmen och vill bli vänd på eller få ett glas vatten så att de hela tiden måste släppa allt de håller på med och komma dit. Nästan alltid har de dessutom en eller flera studenter där som ska följa med en sjuksköterska runt och lära sig hur man gör.



De har schemaläggning som är helt surrealistisk; i värsta fall har man ett pass C (sista passet, slutar tio) följt av pass A (första passet, börjar 06:45), vilket alltså innebär att man måste gå och lägga sig innan man har slutat för att få sova åtta timmar. I allra värsta fall har man CACA (d.v.s. »bajs« på franska -- ett lustigt sammanträffande!). Klagar man för mycket så blir man flyttad till en annan avdelning. Nu ska man ovanpå detta komma ihåg att de som blir sjuksköterskor ofta är såna som faktiskt bryr sig om att hjälpa folk, och det är antagligen därför det går att skära ner så mycket utan att det märks alltför mycket; gissa vilka som får agera buffert.



Undra på att vården blir kass med såna förutsättningar!

2010-10-04 @ 19:02:48
URL: http://eval.nu/blog



Kommentera, beröm, kritisera, tipsa och fundera - och håll en god samtalston!

Alla kommentarer publiceras, men upprepade eller grova kränkningar eller personangrepp leder till borttagande av kommentarer och spärrning av IP-nummer. Jag är ansvarig för allt innehåll på min blogg och vill främja ett gott diskussionsklimat. Detta är en feministisk normkritisk blogg där alla ska känna sig säkra.


Lämna kvar ett ord eller två:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej):

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback



bloglovin RSS 2.0