Zätas Pride i suddiga mobilbilder och smått onödiga kommentarer
Ungefär såhär pepp var jag under första Pride-dagen.
En av de häftigaste grejerna vi gjorde var att lyssna på Buck Angel, en transsexuell porrstjärna vars livshistoria och kamp mot andras fördomar och den egna kroppsdysforin inte lämnade någon oberörd.
Det här var några andra programpunkter vi gick på.
Manifestation mot tvångssteriliseringarna av transsexuella i Sverige. "Fler gravida pappor - stoppa tvångsteriliseringen." Vi sjöng en fin variant av Britney Speras också som uttryckte kritik mot att KD var med på Pride i år, eftersom de för en politik som på ett tydligt sätt diskriminerar hbtq-personer.
Snart var det dags för parad! Jag och Moa peppade på centralen.
Det var supermycket folk där, både i paraden och som hejade på.
Jag och Moa började i RFSL Ungdom. Där var det fest.
Sedan gick vi ur paraden ett slag för att hinna se alla snygga och coola deltagare.
En mycket viktig sektion iparaden är "Marching for those who can't", där människor markerar sin solidaritet för alla de hbtq-personer som lever under hot, trakasserier och fördomar och inte kan vara öppna.
Stolta Föräldrar gjorde mig glad. Åh det är fint med stöd och föräldrar som står upp för sina barn.
Det är också fint med barn som går med sina föräldrar.
Coola damer.
Vi hoppade in i tåget igen för att gå med det här gänget. Där var det också fest.
Det var en sjukt kul upplevelse, och visst är det inget radikalt i ett land som Sverige att öppet visa sin läggning, men det är fortfarande viktigt att Pride finns. Det är viktigt med Pride för att mediebevakningen gör att våra frågor lyfts. Det är viktigt för att sända ett budskap till alla de som fortfarande inte kan leva öppet att det går bra och att alla ska ha den rätten. Det är viktigt för att få känna gemenskap, glädje och stolthet över att vara den du är. Det är omöjligt att gå (eller titta på, för den delen) i Prideparaden och inte känna hur du nästan lyfts från marken av all fantastisk styrka och glädje som finns samlad just där en dag om året. Och det är livsviktigt för att orka leva utanför normen alla andra dagar.
Till sist skulle jag bara vilja säga tack till alla er som kom fram till mig under veckan och sa att ni gillade min blogg. Det är modigt och det gör mig jätteglad och ännu mer motiverad att fortsätta skriva. Tack!
Nästa år tror jag bestämt att jag ska tillverka en stor regnbågsrosett att ha i håret.
/Zäta
Kommentarer
Postat av: Jenny
Jag fick aldrig något svar på en bra bok om feminism, så jag frågade Gudrun Schyman istället. Hittar jag bara den boken ska jag nog komma igång och börja förstå sammanhang i vad du skriver. By the way. Några planer på att ladda upp bilder från Kina? /Nyfiken
Postat av: Zäta
Åh nu känner jag mig som världens sämsta. Jag har tänkt göra en boklista jättelänge men det är svårt att få ändan ur. Men det ska bli av! Lite Kinabilder kanske kommer upp om det känns relevant, vi får se :)
Kommentera, beröm, kritisera, tipsa och fundera - och håll en god samtalston!
Alla kommentarer publiceras, men upprepade eller grova kränkningar eller personangrepp leder till borttagande av kommentarer och spärrning av IP-nummer. Jag är ansvarig för allt innehåll på min blogg och vill främja ett gott diskussionsklimat. Detta är en feministisk normkritisk blogg där alla ska känna sig säkra.
Trackback
