Share

Om tolkningsföreträde. Del II - upptäck och hantera tolkningsföreträdet

Fösta steget mot att vinna, övertyga, göra sin röst hörd, när du inte har tolkningsföreträde är att identifiera huruvida din motpart har tolkningsföreträde och ifall detta utnyttjas. När ni tjafsar om gummistövlar eller inte för att det bara duggregnar är det ganska osannorlikt att någon av er tar sig tolkningföreträde. Det är inte en fråga laddad med makt och såvida ingen av er är gummistövel-expert har ingen av er heller försprång på området. Härkartekniker och retorik kan förstås användas ändå, men de blir svårare när makten är ganska jämn från början.

Om ni däremot diskuterar porr kan det vara en större idé att vara vaksam. Porren är skapad för en manlig blick, det är män bakom kamerorna och män som konsumerar den. Kvinnor reduceras till enbart kroppsliga objekt som anpassas till den tänkta manliga lusten. Män har liksom patent på att bestämma vad som är sexigt överlag, så här ligger du redan från början i ett underläge om du som tjej pratar med en kille som inte är medveten om detta "patent." Är han medveten kan han kompensera för det och göra det hela till en diskussion på någorlunda lika villkor, men det är ganska osannorlikt om vi tar random snubbe på krogen eller facebook som exempel.

Tecken på att någon använder sig av ett tolkningsföreträde
(vissa punkter har likheter med härskartekninker, eftersom dessa också är ett sätt att förminska sin motståndare):

¤ Alla argument personen använder verkar komma från en tredje part, utifrån, vara allmängiltiga på något sätt. Inget enligt mig eller så tror jag. Oftast är inte argumenten förankrade alls i vem som vet något, alltså de innehåller inte ord som alla vet att, för då har ändå författaren någon slags insikt i sin omvärld, utan de är bara fritt svvande och till synes allmängiltiga: "Det går inte att komma ifrån att ekonomisk tillväxt genererar jobb"

¤ Personen framställer dig som subjektiv och därmed opålitlig: "Det är klart att en akademikertjej som aldrig varit ute i den riktiga världen tycker så."

¤ Personen förlöjligar de av dina frågor eller argument som verkligen kan bli jobbiga genom att skämta bort dem eller ge sken-förklaringar: "Det är som modern konst, budskapet är upp till betraktaren. Det är bara upprörande i dina ögon."

¤ Personen visar tydligt att dina argument inte är värda att lyssna på och/eller förminskar dig: "Oj oj oj nu blev unga damen upprörd, ja tänk när jag fortfarande kunde uppröras av sådana trivialiteter. I min ålder har vi ju förstått vad som verkligen är värt att uppröras över."

¤ Personen försöker vända dina egna argument mot dig genom att ifrågasätta din tolkning av världen. Det är en sak att vända folks argument mot dem när de är orimliga. Det är ett ganska bra retorik-knep, men det är en helt annan sak att vrida på hela världsbilden för att någons argument ska verka orimliga: "Du säger att vi ska sluta kalla unga tjejers bloggar ytliga. Är det något fel på ytlighet eller? Det kanske är du som är anti-feministen egentligen."


Hur kan vi då hantera dessa omedvetna maktstrategier? Jo, vi kan göra det osynliga synligt. Precis som med härskartekninker är det bästa sättet att bemöta dem att dra fram dem i ljuset.

När jag säger att vi ska synliggöra menar jag inte att vi ska säga "nu använder du dig av tolkningsföreträde" - jag tror att ganska få skulle hänga med på vad som menas och så har du genast fått en ny debatt på halsen. Nej, bemöt istället de olika strategierna för att ta makten var för sig. Jag tänkte ge lite exempel som går utmärkt att själv anpassa eller spinna vidare på, men först ett par generella tips:

Mitt främsta generella tips är: Ge dig inte. Håller en debatt på tillräckligt länge där du har de mest konkreta/logiska/mest medmänskliga argumenten kommer det snart stå tydligt att din motpart bara svamlar. Detta är dock mest lönsamt om det är en offentlig debatt (typ facebook) eller om det är andra närvarande. Står du själv med någon som verkligen inte tar in det du säger är det ibland bättre att inse att vissa slag redan är förlorade och inte stånga sig blodig.

Var lugn och saklig. Din motståndare vill reta upp dig, men du är smartare än så. Ta ett djupt andetag och analysera vad han verkligen säger och hur han säger det - finns det ingångar och möjlighet att synliggöra tolkningsföreträde?

Sänk dig aldrig till en nivå där personangrepp blir okej. Du kan ibland skämta något som inte är sårande eller utnyttjande, men var försiktig med att gå in på någons person även om han angriper dig. Du vinner på att i längden framstå som lugn, rättvis och trevlig.

Anknyt till något personen kan relatera till. Pratar ni om underläge? Fråga hur han kände sig när han var ny på jobbet och inte kunde koderna än. Älskar han barn men tycker att kvinnor ändå är bättre på dem? Vänd på perspektivet och fråga varför han inte kräver att få vara hemma med sina barn, ska han gå miste om det tillfället?

Kör ditt eget race. Jag kan inte alla knep, du känner de du argumenterar mot bäst. Känns det rättvist, logiskt och bra är det säkert det också. Tro på dig själv!

Om allt ändå misslyckas: Ta det med ro. Garva lite åt vilken hybris personen har. Sök stöd hos folk som ser det du ser. Ha i bakhuvudet att du alltid kommer stöta på svårigheter och verka provocerande när du utmanar folks makt eller rubbar deras invanda positioner. Det handlar egentligen inte om att de ogillar dig - förändring är bara svårt - men värt det i längden, eller hur?
Nu till några konkreta exempel, taget från här ovanför (jag tycker ofta att guider är så luddiga, det är mycket enklare att förstå när vi tar det till en verklighetsanknuten nivå):

"Det går inte att komma ifrån att ekonomisk tillväxt genererar jobb"

- Vem säger det? Var har du forskningen på det? Belys att personen drar allmängiltiga slutsatser utan belägg och kom gärna med egna belägg som motbevisar påståendena. Är det på Internet? Googla säkra källor som socialstyrelsen, saol och NE.

"Det är klart att en akademikertjej som aldrig varit ute i den riktiga världen tycker så."

- Min värld är lika verklig som din. Din position är också subjektiv. Jag tycker inte om generaliseringar så jag tänker inte säga att "det är klart du tycker så för att..." men jag tycker definitivt att det är trångsynt att inte förstå att vi alla har olika positioner. De som är medvetna om det har i alla fall ett försprång. Undvik att svara precis samma sak tillbaka, då verkar du bara käbblig istället för rakt på, med undantaget att det blir sjukt kul om du vänder på det. Lite medveten humor är aldrig fel.

"Det är som modern konst, budskapet är upp till betraktaren. Det är bara upprörande i dina ögon."

- Nu får du det till att handla om mig när vi båda vet att den vanliga tolkningen av detta är misshandel. Det är bara onödigt och fegt att inte stå för det du förmedlar.

"Oj oj oj nu blev unga damen upprörd, ja tänk när jag fortfarande kunde uppröras av sådana trivialiteter. I min ålder har vi ju förstått vad som verkligen är värt att uppröras över."

- Varför skulle du kunna bedöma vad som är viktigt bättre än mig? Allt handlar inte om erfarenhet, jag har mycket god insikt i den här frågan och tycker verkligen att den är värd att tas på allvar. Verka lugn och självsäker, visa med hela dig att både du och frågan är viktiga (och jag skriver verka för jag vet hur svårt det är, men med en rak rygg kommer du långt, även om det stormar av ilska på insidan)

"Du säger att vi ska sluta kalla unga tjejers bloggar ytliga. Är det något fel på ytlighet eller? Det kanske är du som är anti-feministen egentligen."

- Du vet mycket väl att jag är feminist och vill kämpa för tjejers rättigheter. Det är intressant att omvärdera ord och göra dem positiva (så som queer-rörelsen har gjort tex), men just nu talade jag om "ytlighet" så som det används i ett specifikt sammanhang idag: Negativt. Vrid inte på hela världen för att få din argumentation att gå ihop. Det håller inte.


Det verkar kanske orättvist och konstigt att behöva lära sig alla dessa knep och ändå ibland förlora. Det beror tyvärr på att det är orättvist. Tolkningsföreträde är fruktansvärt orättvist. Jag har gråtit desperat för att jag varit så arg på att folk ser det jag säger och gör genom en hinna av "men hon är tjej/det är bara därför/kvinnlighet/inte riktigt neutralt/måste bevisa sig bra först", men jag har också skrattat och stärkts otaliga gånger för att jag lyckats ändå, eller kanske på grund av att jag är den jag är: tjej och så mycket annat. Precis som vi alla är (fast vissa är förstås killar och andra något annat). Det går inte att vinna jämt eller bli omtyckt av alla (särskilt inte att kombinera de två) men det går att göra världen lite, lite bättre och att tro på sig själv även när orättvisorna verkar pressa på från alla håll.

Jag hoppas att guiden kan vara till hjälp, även om den inte bygger på annat än egna erfarenheter och funderingar. Det är svårt att argumentera mot ett tolkningsföreträde, men det går. Kom ihåg det!

/Zäta
Share



Kommentarer
Postat av: Dvärghundspossen

Jag ger ytterligare ett tips. Alla människor borde lära sej skilja på empiri och normativitet, men dom flesta har väldigt svårt för detta.



Pratade för ett tag sen med en manlig bekant som sa att han trodde att det nog fanns en del medfödda mentala skillnader mellan könen, men att detta på det stora hela var DÅLIGT, och att man borde motverka det så mycket som möjligt genom genuspedagogik på dagis, en politik som uppmuntrar män att vara hemma med barn och kvinnor att göra karriär etc. Så kan man tycka, det är inget ologiskt eller konstigt med det. På samma sätt så skulle ju en person kunna tro att könsskillnaderna helt och hållet var kulturellt skapade, men ändå tycka att dom var bra och värda att bevaras.



Men väldigt många tror att om det ÄR så att könsskillnader delvis är medfödda, så innebär det att vi BÖR omfamna klassiska könsroller. Och tvärtom, väldigt många tror att om det INTE är så att könsskillnaderna delvis är medfödda, så innebär det att vi BÖR försöka göra oss av med könsrollerna. Det följer inte alls, men som sagt, jättemånga tänker så.

Så i diskussioner så nöjer sej ofta folk med att argumentera för att t ex könsskillnader är medfödda, och sen utgår dom ifrån att har dom bara lyckats visa detta, så följer slutsatsen att dom är BRA på köpet. Det gör den inte.

Det man kan göra om man pratar med en sån person är att helt enkelt börja fråga om den rent normativa biten i deras antagande. "Okej, anta att det stämmer som du säger, och att det finns genetiska skillnader i hur hjärnan funkar osv som gör att män tenderar att vara mer aggressiva än kvinnor, och kvinnor tenderar att vara mer vårdande... är det BRA tycker du? Varför då i så fall?" Bara fråga, ställ följdfrågor, låt personen få sitta och kämpa med att förklara vad som skulle vara så himla BRA med detta.



Kanske börjar h*n t o m att tänka efter lite i det läget. :-)

2010-09-24 @ 19:52:53
URL: http://dpossen.blogspot.com
Postat av: fredrik

Vi kan tänka, därför bör vi försöka ta ställning efter vad som är bra för alla, och inte bara den starkaste. Vi har kommit en bit ifrån den medeltida synen vill jag hoppas. 8)



cherrio!

2010-09-27 @ 20:29:55
URL: http://fredrik-d.blogspot.com/
Postat av: plastbaronen

Bra att du tar upp detta ämne!!!

2010-09-29 @ 19:40:02
URL: http://plastbaronen4.wordpress.com
Postat av: Elin

bra igen! det vore också kul om du skrev om hur man hanterar härskartekniker ngn gång, om du har några bra tips! <3

2010-10-27 @ 19:57:49
Postat av: sofia

Tack, vilken bra och viktig text!

2012-12-10 @ 10:16:15



Kommentera, beröm, kritisera, tipsa och fundera - och håll en god samtalston!

Alla kommentarer publiceras, men upprepade eller grova kränkningar eller personangrepp leder till borttagande av kommentarer och spärrning av IP-nummer. Jag är ansvarig för allt innehåll på min blogg och vill främja ett gott diskussionsklimat. Detta är en feministisk normkritisk blogg där alla ska känna sig säkra.


Lämna kvar ett ord eller två:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej):

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback



bloglovin RSS 2.0