Share

"Ska du operera dig då?" del I - Om trans, frågor du aldrig ställer och varför.

Jag har tidigare skrivit lite om transpersoner och bemötande i min lilla transskola, men idag ville jag fokusera på just operationsfrågan. (Ett tips är att läsa transskolan först om du inte har koll på vad skillnaden mellan transsexuell och transvestit är, eller vem som är "transtjej" och vem som är "cissexuell").

Egentligen är det helt absurt att folk tycker det är viktigt att veta hur andra personers könsorgan ser ut, men det är uppenbart viktigt. Annars skulle inte transpersoner få frågan "Ska du operera dig då?" titt som tätt. Som vanligt talar jag inte för alla transpersoner eller ens någon, men jag tycker att detta är en viktig fråga som jag anser mig ha tillräcklig insikt i för att ge lite vägledning. Men som sagt, jag är inte gud. Jag är inte ens trans. 

Precis som de flesta personer. De flesta är cis och trivs bra i den könstillhörighet de föddes med. Att du är cis betyder dock inte att du tycker om din kropp (vilken tonårstjej skulle instämma i det påståendet liksom). Som cisperson kan du absolut hitta skavanker och till och med hata hela din kropp för att den i dina ögon är ful, men du känner dig inte främmande inför den. Du kan fortfarande titta i en helkroppsspegel och se att det där är jag, även om jag vore lite snyggare med mindre bröst. Du känner att din kropp har potential. Den är trots allt du. Många (absolut inte alla) transpersoner, och särskilt transsexuella, kan inte se sin kropp som sig själva. Om du känner så lever du i ett ständigt tilstånd av dysfori, olust och avskärming från sin kropp eftersom den inte stämmer överens med en inre könsidentitet. Det är förstås väldigt ångstframkallande och många transpersoner mår extremt dåligt om de inte kan få hjälp med att korrigera det som är fel eller blir bemötta på fel sätt.

Att vara trans kan innebära allt möjligt som har med kön, genus, könsidentitet, könsuttryck och den könade kroppen att göra. Det finns människor som identifierar sig som  "lite trans" och gillar att bli kallade vid ett annat pronomen ibland. Det finns personer som växlar mellan att känna sig som kvinnor och män. Det finns personer som gillar att klä sig i ett annat köns kläder, men har en fast identitet som antingen kvinna eller man. Det finns de som vill definiera sig utanför, mitt emellan och bortom kön överhuvudtaget. Och det finns de som har en fast könsidentitet som ett kön som de inte föddes som (transsexuella). Bland yngre personer är "trans" eller "transperson" som är ett paraplybegrepp för allt det ovanstående, en ganska vanlig självdefenition, men många äldre personer gillar inte alls det och vill bara bli kallade "transvestit" eller vad de nu självdefinierar som. Vissa personer som upplever sig vara i fel kropp, och kanske har korrigerat den, vill heller inte definiera sig som trans alls, utan helt enkelt "kvinna" eller "man." Det kan vara bra att ha i åtanke när det gäller specifika personer, så vi inte placerar in någon i fack de inte vill vara i.

Att erkänna transvärlden som heterogen och spretig är en viktig grundsten i att visa respekt, men det har också relevans i operationsfrågan. Människor känner oftast bara till att det finns transsexuella (och då oftast kvinnor) och transvestiter eller dragqueens. Att "män i klänning" blir så spännande har förstås med könshierarkin att göra, där det ses som konstigt att en man "sänker sig" till kvinnans nivå, medan kvinnas strävande efter manlig makt ses som rätt naturlig. (Transsexuella kvinnor är givetvis inte män, men ni förstår vad jag menar.)

Okunskap är nog den vanligaste källan till att transpersoner får olustiga frågor. Människor antar helt enkelt att alla som brutit mot en könsnorm är transsexuella och därmed vill ändra på sin kropp så att den bli en klassik manlig eller kvinnlig sådan.

Det är stämmer inte. Så som jag nämnt ovan vill många transpersoner inte ändra på sin fysiska kropp alls, utan kanske bara kläder och namn, eller något annat. Andra vill ändra på vissa saker men inte andra (t.ex. ta bort felaktiga fettklumpar på överkroppen, men inte röra könsorganet.) Ytterligare andra vill ha en kropp som passerar som det ena eller andra könet, men den behöver inte vara normativ för det. Alla transtjejer vill inte ha timglasfigur och alla transkillar vill inte ha tvättbräda. För det andra är det inte så enkelt. Även om du är transsexuell och helt säker på din könsidentitet och längtar efter en klassisk kvinno- eller manskropp finns det ingen magisk lösning. Hormoner är bra och hjälper många komma närmare en kropp de kan trivas i, men det finns alltid biverkningar och folk som inte reagerar som väntat på behandling. En operation innebär alltid risker, och inte ens de bästa resultaten ser ut och fungerar som de genomsnittliga könsorgan biologiska kvinnor och män har.  Det finns också olika typer av operationer, särskilt för transkillar, som du måste ta ställning till och ofta krävs flera operationer för att nå slutresultatet. För det tredje, och viktigaste, är könsorgan något väldigt privat i vår kultur. Vi pratar inte om våra fittor och kukar och mellanting med vem som helst. Vi visar dem inte på offentliga platser. Dess utformning och funktion är något som bara är vårt, som vi bara delar med människor vi känner oss trygga med och när vi själva väljer det. Så funkar det för alla personer, normbrytare är absolut inget undantag.

Nu kanske cis-läsaren börjar förstå hur otroligt privat och jobbigt det är när någon frågar om ens könsorgan, för det skulle vara precis lika privat och jobbigt för dig. Är dina blygdläppar lika stora? Har din penis ett stort eller litet ollon? Sjukt privat och nästan jobbigt att bara läsa såhär, eller hur? Det kan vara bra att ha i åtanke för att till viss del förstå situationen för transpersoner. Men det är faktiskt inte riktigt samma sak ändå, för som cis-person har du ett relativt okomplicerat förhållande till ditt kön som sådant (kanske inte till exakt hur det ser ut, men komplex och dysfori är som sagt olika saker). En transperson är hela tiden medveten om sin kropp, blir ständigt ifrågasatt och måste hela tiden försvara sin identitet. Jag säger inte att det måste eller ska vara såhär, men i ett normativt samhälle där en kuk per definition är samma sak som en man och där folk reagerar negativt på avvikelser blir det konsekvenserna. Dessutom måste du i Sverige idag som transsexuell passa in i en ganska snäv ram för att bli "godkänd"  av vården och få hormoner, stöd och operationer. Det är krävs ingen utbildning i genusvetenskap för att förstå hur otroligt svårt det blir att navigera i en sådan värld som transperson och samtidigt kunna växa som människa och hitta sin identitet. På många sätt skapas transpersoner som sitt kön/sina kön/sitt icke-kön mycket mer än vad cispersoner gör. Du ÄR ditt kön på ett påtagligt sätt, samtidigt som du hela tiden är ifrågasatt i detta kön. Mot denna bakgrund blir det ännu värre att fråga om någons könsorgan.

Alla transpersoner tycker förstås inte att det är jobbigt att prata om sina könsorgan och eventuella operationer. Många skriver öppenhjärtliga bloggar, skämtar friskt om det med allt och alla eller ser det inte alls som någon big deal. Men du kan inte veta hur en viss person förhåller sig till frågan i förväg, och du riskerar alltid att såra någon, göra dem väldigt osäkra eller extremt illa berörda när du frågar "Ska du operera dig då?" Så låt bara bli. Ditt motiv spelar ingen roll. Låt bli.

/Zäta
Imorgon kommer en lite peppigare fortsättning där jag skriver om hur du kan göra om du är nyfiken men verkligen vill visa respekt, samt hur du själv eller som vän kan bemöta ovälkomna frågor. Dessutom tänkte jag länka lite roliga grejer för er som är mer intresserade av trans.
Share



Kommentarer
Postat av: Quat

Det där inlägget påminde mig om hur svårt det kan vara som cisperson när folk tror att man är trans. Jag är cis rätt igenom, jag ser mig som kvinna, jag är biologisk kvinna och vill inte vara något annat. Men många reagerar ofta på min klädsmak, jag gillar att variera mig och älskar fluffiga kjolar och söta blusar, men jag tycker också om att ha mer "manliga" kläder, exempelvis gick jag med kostymbyxor och skjorta på senaste gasquen. I sådana sammanhang får folk ofta för sig att jag är transperson på ett eller annat sätt, men nej det är jag inte. Härom dagen nämnde jag också för en klasskamrat att jag funderar på att skaffa en frack och han kollade på mig som om jag var från en annan planet och kommentaren blev "Är du lebb eller?". Vad har min sexuella läggning med min klädsmak att göra överhuvudtaget??!



Så, nu var det sagt, tack för mig. Ditt inlägg var nice förresten!

2010-11-08 @ 22:12:37
Postat av: Amanda Brihed

Eloge för ett fantastiskt bra inlägg!



Det händer iofs en del på kirurgisidan, åtminstone för tjejerna, men det är litet beroende på var man opererar sig fortfarande. Killarna har det betydligt svårare. När det gäller bemötande och transfobi har det just släppts en ny amerikansk rapport som är oerhört skrämmande. Kan vara värt att kika på.



http://brihed.blogspot.com/2010/11/transpersoners-situation-i-usa-och.html



I vilket fall oerhört bra skrivet. Lovar att ha bättre koll här i fortsättningen. =)



Amanda

2010-11-22 @ 09:19:34
URL: http://brihed.blogspot.com/
Postat av: Sofie Ward

Det känns på något sätt rätt intressant att folk bara kan slänga ur sig den frågan hur som helst, det har hänt mig massor av gånger att folk frågar "När ska du operera dig". Har väldigt svårt att låta bli att svara "Det ska du väl skita i!". Jag antar att dom inte ställer frågan för att vara elaka men ibland känns det som att dom inkräktar på mitt privatliv väldigt mycket, visserligen är jag en hyfsat offentlig person så jag får väl räkna med det antar jag.

2010-12-20 @ 23:42:19
URL: http://www.sofieward.se
Postat av: Zettermark

Jag tycker verkligen inte att du ska behöva "räkna med det" även om folk menar väl. Det är inte såååå svårt att inse att könsorgan anses mycket privat av de flesta människor.

Det är sjukt intressant hur folk orkar bry sig så mycket om andra personers könsorgan (utan att ha en tanke på att ligga med dem, alltså).

2010-12-21 @ 23:02:06
URL: http://zettermark.blogg.se/
Postat av: Meriam

Viket bar inlägg, jag tänkte länka det i min blogg det kan hjälpa mig att få folk förstå mig/oss mer! får jag det?

2011-05-14 @ 13:58:58
URL: http://lady-meriam.bloggplatsen.se
Postat av: Lee

hej Zäta!



det är första gången som jag besöker din blogg.

hittade ditt inlägg via google och tyckte att det lät intressant då jag själv har fått frågan om jag ska operera mig eller ej. (av en läkare, till råga på allt!)



jag är en transkille på 27 år som bloggar om min resa genom utredning, hormonbehandling och allt som hör till. men även en och en annan vardag slinker mellan transrelaterade inlägg. ;)



jag tycker däremot inte att det är pinsamt eller jobbigt att prata om mitt biokön eller vad jag hoppas uppnå med eventuella operationer.

men jag springer inte runt och visar mitt skrev till höger och vänster för det.

jag brukar skämta och säga att när jag väl får min efterlängtade kuk, så ska jag visa den för alla som vill se och göra det med stolthet! men sen tror jag inte att det är något som lär hända, kanske om de närmsta som är genuint intresserade hade velat se resultatet så hade de kunnat få ta en snabb titt.

men ingen granskning, tack!



måste säga att du skriver fantastiskt.

fortsätt så! min blogg är ganska grå och tråkig till utseendet, men det är också så jag känner mig utanpå sedan jag började med den.

innehållet är däremot högst relevant, i alla fall för mig och mina läsare.



får jag länka till din blogg på min?

så kanske du kan slänga in en länk till min blogg på din sida? (om du tycker att den är värd att finnas på din sida då.)



tack för bra läsning!



/Lee..

2011-07-31 @ 20:11:37
URL: http://enteringmyself.bloggsida.se
Postat av: Maaria

Nu läste jag de här väldigt kloka texterna igen. Och började tänka på oss nyfikna cis-idioter, som pratar bakom ryggen för att det helt enkelt är så intressant att veta om någon är född med kuk och om hon har den kvar. "Jag har sett henne i bara trosor, hon har helt säkert ingen kuk" "Men jag är säker att hon är trans!" - undrar om folk i någon annan korridor pratar om min clithood-piercing?

När jag var ihop med Erica frågade jag henne om jag ska skriva transflickvän eller bara flickvän på nätet när jag skrev något om henne. Hon valde transflickvän och det har jag använt även om det är irrelevant i sammanhanget. Och när folk inte fattar brukar jag säga "ja, hon har en kuk". Ett snabbt sätt att förklara för idioter, men kanske inte så vackert sagt. Det funkar så länge hon uppfattas ofta som kille och låtsas vara kille hos sina föräldrar.

2013-05-25 @ 16:55:36
Postat av: andrecho

Når det gäller trans, kvinna och man, varför ska vi ens behöva dela upp folk i könsgrupper? Vi är bara oss själva.

Nice inlägg:-D

2013-05-29 @ 17:48:05



Kommentera, beröm, kritisera, tipsa och fundera - och håll en god samtalston!

Alla kommentarer publiceras, men upprepade eller grova kränkningar eller personangrepp leder till borttagande av kommentarer och spärrning av IP-nummer. Jag är ansvarig för allt innehåll på min blogg och vill främja ett gott diskussionsklimat. Detta är en feministisk normkritisk blogg där alla ska känna sig säkra.


Lämna kvar ett ord eller två:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej):

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback



bloglovin RSS 2.0