Share

Parkerna, krogen och gatorna som tillhör oss också

Polisen i Örebro har gått ut och varnat kvinnor för att vara ute ensamma på kvällen, för det har skett många överfallsvåldtäkter på senaste tiden och polisen kan inte garantera deras säkerhet.

Hallå. Långt fler män blir överfallna på stan. Långt fler kvinnor blir våldtagna i hemmet. Polisen har möjlighet till förstärkning och patrulleringar (i alla fall har de den möjligheten vid sportevenemang så det kan ju tyckas att detsamma borde gälla våldtäkter). Men inget av detta diskuteras. Vad gör samhället istället? Sprider rädsla.

De spinner vidare på en våldskultur där män är farliga och kvinnor medvetna, skyldiga offer. Ett offer är väl inte medvetet, det är väl oskyldigt? Inte när en diskurs, ett språkbruk av varning och nödvändigt rädsla råder, för då får alla som inte aktar sig skylla sig själva. Vi skapar det offentliga rummet - parkerna, krogen och gatorna - som ett ställe där flickor aldrig kan känna sig säkra. Och vet flickorna detta då är det upp till dem att anpassa sig.

Ser ni vad som händer? Från att en man tvingar sig på andra sexuellt (helt klart fel)och ett polisväsende misslyckas (helt klart fel), vrids hela diskussionen genom rädslo-argument till att skulden läggs på kvinnorna, och de båda första går om inte fria från skuld så fria från ansvar. "Hon satte sig själv i den situationen."

Vi skapar kvinnlighet genom rädsla. En bra kvinna vet att inte gå i parker själv. En riktig kvinna sätter sig inte i situationer som kan leda till våldtäkt. Istället för att fokusera på det verkliga, äckliga, hemska problemet med män som konsekvent ser kvinnokroppar som tillgängliga och medvetet pressar sig på dem, in i dem, fokuserar vi på kvinnornas handlande. Kvinnorna som genom någon annans handlande fråntas ett eget handlingsutrymme. Det måste vara deras fel. Vi bygger in i själva feminiteten, i det som ger oss en identitet, gör oss attraktiva, att vissa basala rättigheter så som att kunna röra sig fritt utomhus inte tillhör den. Det konstituerar mig som kvinna, denna påtvingade rädsla för starka, våldsamma män. Inte för att jag aktivt är rädd för penisar eller arm-muskler, utan för att samhället formar sig kring denna rädsla i polisagernaden, pepparsprayer och våldtäktsdomar, som jag måste anpassa mig till. Att vara kvinna är många olika saker, men en av de saker som konstiturerar oss starkast är det potentiella överfallet.


Även när det inte finns någon snuskgubbe i parken är den förbjuden för mig. Innan jag ens satt foten utanför dörren på kvällen är den förbjuden för mig i och med föräldrarnas oroliga frågor. När jag läser tidningen till frukosten lär jag mig hur farlig parken är för mig. Varje våldtäktsfall där kjollängd, alkoholnivå och "sa hon verkligen nej ordentligt?" diskuteras visar för mig att jag har allt ansvar. Jag lär mig acceptera, och inkorporera, denna vetskap och rädsla i mig själv och anpassar mina rörelser därefter.

Idag får kvinnor arbeta med precis allt som män gör, men betyder det att vi faktiskt har samma tillgång till den offentliga sfären? Nej. Vi är fortfarande smartast, bäst kvinnor, om vi stannar hemma.

DET ÄR INTE FEL ATT VARA UTE SJÄLV I PARKER, PÅ KROGEN OCH PÅ GATORNA. DE TILLHÖR OSS OCKSÅ.


Är det någon som ska skämmas så är det polisen. Inte en endaste tjej som andades frisk höstluft på en kommunalägd gata mitt i oktobernatten ska skämmas för det. Inte heller är det fel att undvika mörka parker eller att alltid ha vänner med sig när det är sent på stan, för oavsett hur mycket vi kritiserar rädslo-diskursen så finns fortfarande en liten sanning i allt det överdrivna som vi bör ta på allvar. Försiktighet utan skuld är bra, okontrollerad rädsla som begränsar möjligheten att få röra sig fritt ute och ha ett fullständigt liv, är inte bra.

En smart tjej är inte en tjej som undviker mörka parker. En smart tjej är en tjej som inser hur jävla fel det är att hon tvingas undvika mörka parker, även när hon gör det, och som iskallt svarar att de flesta våldtäkterna sker i hemmet när någon säger att det var klokt av henne att undvika parken.

/Zäta
Share



Kommentarer
Postat av: Zuni Aurora

Bra text som vanligt, med höstmörkret kommer även rädslorna för vad som lurkar i skuggorna.



Självklart måste diskursen förändras, med all statistik som finns i nuläget borde de faktiskt proklamera det annorlunda.



En liten grej bara, du har skrivit "Kvinnorna som genom någon annas handlande fråntas ett eget handlingsutrymme." Ändra annas till annans, inte snällt att peka ut Anna :P

2010-10-13 @ 21:49:47
Postat av: Zettermark

Tack! Nu är Anna oskyldig också ;)

2010-10-13 @ 21:56:53
URL: http://zettermark.blogg.se/
Postat av: fanny

Jamen herregud ja. Jag skrev lite om detta själv, framförallt om att det våld som bör upplysas om knappast är gatuvåldet utan det som sker i relationer, det är där jag tror att man på riktigt kan tjäna på att skydda sig, och där samhället(och jämställdheten) kan tjäna på en attitydförändring.



http://www.arsinoe.se/?p=5770

2010-10-16 @ 00:42:39
URL: http://arsinoe.se



Kommentera, beröm, kritisera, tipsa och fundera - och håll en god samtalston!

Alla kommentarer publiceras, men upprepade eller grova kränkningar eller personangrepp leder till borttagande av kommentarer och spärrning av IP-nummer. Jag är ansvarig för allt innehåll på min blogg och vill främja ett gott diskussionsklimat. Detta är en feministisk normkritisk blogg där alla ska känna sig säkra.


Lämna kvar ett ord eller två:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej):

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback



bloglovin RSS 2.0