Vad är tolkningsföreträde? Det är precis vad det låter som: En person (eller grupp eller institution) tar sig eller får genom strukturer och maktordningar rätten att bestämma att deras tolkning av verkligheten är den rätta, sanna och objektiva och skapar alla andra personer och åsikter till subjektiva ytterligheter.

Vi har det klassiska manliga tolkningsföreträdet: Om en man och en kvinna utför en uppgift på samma sätt är mannens sätt det rätta. Samma sak med feminism vs. en klassik manlig lära som liberalism - den ena påstår att den andra är subjektiv och bara ser en sida av saken, medan den andra inte har makt att göra samma sak mot den första. Det är nämligen grundregeln när det kommer till tolkningsföreträde - det bygger på en ojämn maktrelation. Vem som helst kan inte ta sig tolkningsföreträde och det förekommer inte i alla diskussioner.

I en diskussion om källsortering där två jämlika människor (tex två elever) diskuterar för- och nackdelar, hittar fakta och känsloargument har ingen av dem ett givet tolkningsföreträde. Ingen av dem kan säga "jo för så är det!", de måste underbygga sina argument ("jo men så är det för att plasten blir giften genom den här processen") och diskussionen bli en dragkamp där båda inser sin subjektiva position men ändå håller fast vid att de själva har rätt. Om diskussionen istället sker mellan en elev och en lärare kan läraren sägas ha tolkningsföreträde. Läraren kan använda sin maktposition som bedömare av eleven samt som vuxen och säga "jo men så är det!" och eleven måste acceptera detta. Det finns inget utrymme för protester eftersom alla är överens om att läraren ska ha rätt. Skolsystemet subventionerar lärarens rätt till tolkningsföreträde, och eleven är beroende av detta system.

På samma sätt fungerar tolkningsföreträde överallt, även om det väldigt sällan är så tydligt och konkret. Det går tillexempel att se i skriftliga debatter där de som anser sig ha tolkningsföreträde skriver utan några "enligt mig" och med ett ganska arrogant och till synes allvetande språk. Det handlar om vilket synsätt och vilka människor som samhället för tillfället anser ha en maktposition och vara objektiva. Till exempel anses "jämställhet" vara objektivt (och således rätt), medan "feminism" är subjektivt. Jag menar inte att objektivitet inte finns eller är dumt, jag bara menar att även det vi anser vara objektivt har skapats utifrån subjektiva positioner. Förr i tiden ansågs det vara objektivt, sant och rätt - det fanns vetenskapliga bevis för det - att säga att kvinnan hade lägre själsförmögenheter och var mindre intelligent än männen. Idag anses det istället vara objektivt att tycka att människor har olika förutsättningar men att det inte främst beror på kön, även om det kan tänkas bidra.

Någon som argumenterar för den rådande ordningen, eller som har en maktposition enligt den rådande ordningen (tex är man eller vit i dagens samhälle), kommer automatiskt att få tolkningsföreträde. Detta är dock ingen medveten process, utan kommer i och med maktrelationerna. Jag hoppas att ni förstår skillnaden på tolkningsföreträde och envishet eller argumentationsskicklighet. Det senare är metoder för att vinna en debatt - det första är en grundpremiss för debattens existens och utveckling.

Vi har alla varit med om det. Diskussionerna som inte verkar gå att vinna:

Vad dåligt att de bara snackar om tjejer som bra när de är kåta
Men man måste ju få skämta! Det är ju bara ett skämt.
Fast det spelar ju på en jäkligt tråkig struktur som jag inte tycker det är kul att förstärka. Du får ju inte trycka ned folk liksom.
Fast man måste få skämta. Är du mot att folk har roligt eller? Det betyder ju inget.

Och där går du in i en vägg. Eftersom den rådande ordningen är "du måste få skämta om allt" och han får ett övertag när han kan säga att du är tråkig (den rådande ordningen är att det är bra att ha humor), samt att han kommer leverera sina repliker utan skuggan av ett tvivel, så kommer allt han säger att "väga tyngre" än dina argument. Inte rent logiskt. Inte känslomässigt. Inte objektivt. Men det kommer att upplevas så och du kommer att känna det som att du stångar huvudet i en betongvägg som vägrar flytta på sig.

Just denna tveklöshet är typisk för tolkningsföreträdet. Jag tar killar som exempel nu eftersom jag är feminist och främt har dessa dikussioner om och med män - vita personer, rika personer, medelålders eller föräldrar går lika bra att ta om vi ställer dem i relation till den grupp de har makt över. Killar är ofta uppfostrade med en stark tro på att deras egen åsikt är värdefull. Det är fantastiskt, tänk om andra halvan av befolkningen också kunde få växa upp så, men i ett patriarkalt samhälle blir det problematiskt. Han kommer vara säker på att han har rätt, inte för att han har överlägsna argument, utan för att det bara är så, för att den position han representerar väldigt sällan ifrågasätts och den rådande ordningen stödjer denna position. Snart är tolkningsföreträdet så införlivat i det han säger och tänker att det inte går att skilja från hans personlighet. Menar jag nu att alla killar är osympatiska och aldrig lyssnar? Självklart inte. Det finns en enorm variation inom och mellan könen, och tolkningsföreträde betyder inte omedelbar vinst eller oförmåga till förändring, men generellt är tolkningsföreträde någon som män tar sig oftare än kvinnor.

Det är lite av en hönan-eller-ägget-diskussion här som jag inte kommer gå in på närmare, men det är kanske inte självklart så att männen tar de rådande åsikterna utan att de skapas genom att det är just män som har dem från början. Mannen som norm-grejen, ni vet. Det hänger ihop med en hel tanketradition av kvinnan som avvikande och mannen som neutral, som finns inbyggd i vårt språk och tankebanor till den grad att de inte går att skilja ut eller ändra på utan att ändra hela språkets, och därmed våra identiteters, uppbyggnad. Det är som ni förstår inte möjligt att göra på ett litet kick, och därför måste vi börja med att förhålla oss till det.

I del II ska jag skriva om hur vi upptäcker och kan förhålla oss till detta förhatliga tolkningsföreträde. Den kommer imorgon. Vi ses då!

/Zäta