Att höra hemma och resa framåt
I måndags klev jag in genom tröga glasdörrar med designad röd text på, in i en stor anonym entré med svarta sittpuffar. Jag drog ett lättat andetag och började le lite kluvet. Jag hade inte varit på Engelska Parken på flera veckor eftersom jag suttit med uppsatsen, och plötsligt slog det mig: Jag känner mig hemma här. Trygg på något sätt. Inte alls som för ett och ett halv år sedan när jag med andan i halsen kom springade till min första universitetsföreläsning och hittade 55 okända personer som nästan alla hade pluggat förut.
Jag kände mig kluven eftersom det här var min sista vecka på Engelska Parken, som för övrigt är Uppsala universitets campus för humaniora, och först nu insåg jag att jag hörde hemma här. Nu är den veckan slut. Jag har ventilerat och lämnat in det som på ett sätt var slutfinalen av 1,5 års studier: Min C-uppsats.
Det kommer kännas konstigt att inte gå i en genusklass längre. Sedan B-kursen har vi varit ett ganska tajt gäng, och jag kommer verkligen sakna alla människor och de diskussioner som bara genusfolk är intresserade av och förstår. Klart vi kommer ses igen, men det är ändå en annan sak att gå i samma klass (kurs).
Opponeringen gick bra, för er som undrar. Jag ska fixa till ett par småsaker innan arkivexemplaret ska lämnas in bara. Det roligaste var ändå att mina lärare tyckte att jag skulle göra om min uppsats till en artikel och försöka få in den i den akademiska tidskriften Tidskrift för genusvetenskap, TGV. Det känns lite ballt, jag trodde bara det var färdiga forskare som ens fick försöka publicera sig i sådana tidskrifter.
Det innebär en massa jobb att göra om en uppsats till en artikel, och jag har ju redan börjat på juristprogrammet, men det vore ganska kul att prova. Åh nu blev jag ju sugen på en forskarkarriär i alla fall. Jaja, det behöver jag inte bestämma än - jag måste liksom plugga 1,5 år till bara för att få en kandidat. (Typ alla andra i min klass fick sin kandidat nu! Avis!)
Nej, nu ska jag förtränga framtiden för ett litet tag och kurera min post-C-uppsats-förkylning. Hoppas ni har en fin fredagskväll!
/Zäta
Share
Jag kände mig kluven eftersom det här var min sista vecka på Engelska Parken, som för övrigt är Uppsala universitets campus för humaniora, och först nu insåg jag att jag hörde hemma här. Nu är den veckan slut. Jag har ventilerat och lämnat in det som på ett sätt var slutfinalen av 1,5 års studier: Min C-uppsats.
Det kommer kännas konstigt att inte gå i en genusklass längre. Sedan B-kursen har vi varit ett ganska tajt gäng, och jag kommer verkligen sakna alla människor och de diskussioner som bara genusfolk är intresserade av och förstår. Klart vi kommer ses igen, men det är ändå en annan sak att gå i samma klass (kurs).
Opponeringen gick bra, för er som undrar. Jag ska fixa till ett par småsaker innan arkivexemplaret ska lämnas in bara. Det roligaste var ändå att mina lärare tyckte att jag skulle göra om min uppsats till en artikel och försöka få in den i den akademiska tidskriften Tidskrift för genusvetenskap, TGV. Det känns lite ballt, jag trodde bara det var färdiga forskare som ens fick försöka publicera sig i sådana tidskrifter.
Det innebär en massa jobb att göra om en uppsats till en artikel, och jag har ju redan börjat på juristprogrammet, men det vore ganska kul att prova. Åh nu blev jag ju sugen på en forskarkarriär i alla fall. Jaja, det behöver jag inte bestämma än - jag måste liksom plugga 1,5 år till bara för att få en kandidat. (Typ alla andra i min klass fick sin kandidat nu! Avis!)
Nej, nu ska jag förtränga framtiden för ett litet tag och kurera min post-C-uppsats-förkylning. Hoppas ni har en fin fredagskväll!
/Zäta
Kommentarer
Postat av: bettie
jag känner igen det där att känna att man hör hemma någonstans just då det börjar ta slut. jag kände mig iofs aldrig hemma på genusvetenskapliga institutionen. men på engelska parken i allmänhet. så fort man kan huset utan och innan så ska man därifrån.
och jag tycker definitivt du ska skriva en artikel av uppsatsen! tänk på att det redan är en klar uppsats, det är ju din bebis och du kan allt om den. så det behöver inte vara allt för jobbigt eller tidskrävande.
Kommentera, beröm, kritisera, tipsa och fundera - och håll en god samtalston!
Alla kommentarer publiceras, men upprepade eller grova kränkningar eller personangrepp leder till borttagande av kommentarer och spärrning av IP-nummer. Jag är ansvarig för allt innehåll på min blogg och vill främja ett gott diskussionsklimat. Detta är en feministisk normkritisk blogg där alla ska känna sig säkra.
Trackback
