Vår värld kallas ofta så. Ytlig. Det är ju bara unga tjejer som skriver om sina inköp på H&M och vem de fikade med igår:

Den svenska bloggarenan består av en liten grupp tjejer som skriver om mode och annat, som är ointressant för den absoluta majoriteten av svenska folket

- Alex Schulman

Alla skribenter och tyckare och mediepersonligheter som konstant nedvärderar bloggosfären har helt missat vad den innebär. De verkar inte förstå vilken otroligt kreativitet, stolthet och skrivarglädje som ligger bakom våra bloggar. De har också missat spridningen på "de unga tjejernas ytliga bloggar." För som Skavlan så fint uttryckte det i veckan: Carl Bildts blogg (en övertydlig manlig maktsymbol) är ju en bra blogg.

Det finns otroligt kreativa fotobloggar där tjejer som annars inte skulle ha någon publik att tala om, eftersom de inte har möjlighet att ställa ut någonstans, kan visa upp sina egna bilder för en mängd läsare. Det finns vackra och sorgsna diktbloggar där tjejer får möjlighet att publicera ord som bara måste få komma ut. Det finns politiska bloggar så som min egen där unga tjejer skriver långa debatterande texter om saker som engagerar dem. Det finns charmiga nördbloggar som skrivs av tjejer med udda intressen. Det finns häftiga modebloggar där välklädda kvinnor stolt visar upp sina senaste inköp och tipsar sina läsare om kommande kollektioner. Och det finns förstås vardagsbloggar där unga tjejer berättar om sina liv i text och blid, ofta uppblandat med en och annan betraktelse över livets orättvisor, och alltså ger ett högst personligt samtidsportätt, som kanske inte intresserar en stor målgrupp, men som är mycket viktigt för författarinnan av bloggen.

Hur kan detta spektrum av kreativitet och skaparglädje anses vara ytligt och trist? Jag vet förstås svaret, och ni som följer min blogg kan kanske gissa er till det, men visst är det nedslående nu när vi vänder på perspektivet. Det är nästan löjligt tydligt vilka som ingår Schulmans "majoritet" - de normgivande medelklass- och medelålders männen. För tar vi in unga personer, och framförallt kvinnor, tror jag att en majoritet läser eller skriver bloggar av olika slag. Men det som gör mig allra mest ledsen är att så många av dessa fantastiska tjejer införlivar denna skamstrategi i sitt eget bloggande. "Jag vet ju att min blogg är ytlig, men..." "Jaaa, det är väl inte intressant för någon annan att höra, men..." Jag förstår hur de resonerar. Hellre nedvärdera sig själv än låta någon annan göra det. Men det är synd. Vi är ju så bra!

Kvinnliga intressen har alltid ansetts vara ytliga och ointressanta. Handarbete ställs inte ut på Louvren. Manliga sporter får med tid och pengar än kvinnliga. Kläder och mode är ytligt, medan teknikprylar är häftigt. Jag kan fortsätta i alla evighet, men jag tror att ni fattat poängen. Som alltid kan de enskilda fallen bortförklaras med "jamen teknik kan man ju använda" (som att det inte går att använda kläder?) men i längden bildas en struktur där det kvinnligt kodade blir mindre statusfyllt bara just för att det förknippas med kvinnor. Vi kan ta bloggosfären som exempel. Det finns en typ av bloggar som anses lite bättre än de andra. De politiska bloggarna. Varför? De tongivande storbloggarna i denna sfär är inte unga tjejer, utan medelålders män.

Det skulle kunna vara en strategi för mig att uppvärdera min blogg i andras ögon, att uttnyttja denna koppling till en manlig sfär. "Jo, men den är politisk och viktigt, inte en sån som handlar om frukostmackor och dagens outfit" Men det är inte en väg jag tänker välja. Självklart tycker jag att feminism och analyser är mer intressant än dagens outfit, varför jag skriver om det, men det beror på mina personliga intressen. Jag tycker inte att modebloggar är sämre än min blogg. Och bara för att jag blir så förbannad å deras sida måste jag säga att det är en hejdundrandes dubbelbestraffning som pågår kring modebloggar i synnerhet och tjejers utseende i allmänhet. "Ååå, vad snygg du är! Vilka fina byxor! ... Hur orkar du spendera så mycket tid framför spegeln? Meh, det är väl kul att vara fin, men intressera dig för något viktigt istället!" Vi får cred för att vara snygga, men vi får inte ägna oss åt att bli snygga för då är vi ytliga. Fy sjutton.

Modebloggare och vardagsbloggare är medvetna om att det är värre att barn svälter än att de missar rean eller bussen. De tittar till och med på nyheterna ibland. De väljer bara att skriva om andra saker än världsfreden. Det är inte värre än att de unga killarna väljer att spela hockey istället för att demonstrera.

Visst önskar jag ibland att folk kunde läsa min och andras bloggar med seriösa budskap i högre utsträckning än vad de läste om kändisar och såg på snygga bilder, men det är inte unga bloggande tjejers fel att vi lever i en utseendefixerad värld, även om vissa bloggar såklart hjälper till att upprätthålla denna struktur.

Nej, jag tänker inte avsäga mig bindningen till alla dessa miljontals bloggar om unga tjejers liv. Jag tänker förstärka den. Vi är alla olika och inte alla vill kännas vid det, men vi lever i ett patriarkat som med alla tänkbara medel kommer försöka trycka ned våra intressen och minimera vårt inflytande. Så eftersom ingen annan någonsin kommer göra det åt oss: Låt oss uppvärdera oss själva! Vi är inte ytliga - vi är kreativa, roliga, intressanta och fantastiska. Och jag är enbart stolt över att tillhöra den kvinnliga gemenskap som bloggosfären innebär.

/Zäta