Zettermark skriver om det viktigaste hon vet: Feminism, rättvisa och rosetter.

Vikten av att byta regering

Jag har redan skrivit åtskilliga inlägg om varför vi bör rösta på F! i valet, ja nästan varje inlägg är ett bevis på att en feministisk politik behövs. Det betyder dock inte att jag inte tycker att ett regeringsskifte är av yttersta vikt. Jag tycker självklart att så många som möjligt ska rösta på F!, samt att taktikröstning inte leder någonvart i en demokrati (dvs rösta på F! om du sympatiserar mest med dem, oavsett om du stödjer det röda blocket också), men det bör uppmärksammas hur illa saker och ting har gått med den nuvarande regeringen.

Här och här är två exempel på hur fel den blå sjukvårdsreformen slagit. Här finns ungefär allt samlat som talar för en röd och mot en blå regering. Det värsta är förstås de människor som lider svårt av att bli utförsäkrade, de minoritetsgrupper som inte får stöd och fattiga människor som relativt blir hårdare beskattade än de med stadsministerlöner. Men inte ens i deras kärnfråga - tillväxten - är den blå regeringen bra.

Regeringar genom tiderna och Sveriges tillväxt under deras mandatperioder (sämst är denna):

Nu ska jag rusa iväg till en gasque, men jag har planer på ett längre inlägg om blå politik snarat.

/Zäta

En intressant sak som din graf visar, tycker jag, är att man tydligt kan se hur BNP-tillväxten sjunker strax innan regeringsskifte röd-blå och hur den vänder upp igen strax innan skifte blå-röd...

Tyder inte det mer på att de blå är de som börjar med en nedåtgående BNP-tillväxt och traditionellt får den att vända, medan de röda är bra på att ta över den uppåtgående trenden, förvalta den en period för att sedan lämna över till de blå när de märker att det inte håller längre... i så fall borde det väl snarast vara bäst att behålla det blå styret tills de lyckats vända BNP-tillväxten till något bra så de röda förvaltarna kan göra en period igen? Eller läser jag grafen fel?

Jag ser inte det samband du påpekar generellt i grafen, även om det finns på vissa punkter. Sedan vet vi förstås att även internationella vindar påverkar konjunkturen och inte bara blockpolitiken, men det jag tycker det är anmärkningsvärt är att borgerligheten har tillväxt som sitt främsta trumfkort - och ändå inte lyckas bättre än de röda. Det vore ju en annan sak om de också inriktade sig på solidaritet eller så, men fri marknad och tillväxt är liksom deras grej. Då borde de ju vara bra på det - inte sant?



Förresten är det inte min graf, den kommer från en av länkarna i inlägget: Alliansfritt Sverige.



Tillsist: Det kanske var ett misstag, men jag tycker verkligen att anonyma kommentarer är tråkiga. Det inger så mycket mer respekt när någon står för sina åsiker, även om källskydd och sånt är viktigt i en demokrati är det knappast farligt att gå ut med namn på min blogg.