Brist på uppsåt räcker inte!
Just nu håller jag på med ett jämlikhetsarbete på min nation* där jag intervjuar en del personer om hur de upplever olika jämlikhetsrelaterade saker på nationen. Där återkommer meningen "men jag tror inte att någon gör det med flit" också hela tiden.
Det här provocerar mig. Det är klart att folk inte är elaka med flit, men det är lika klart att det inte är okej bara för att det inte fanns ett utstuderat uppsåt. Folk drabbas fortfarande av diskriminering, även om den diskriminerande parten inte ville vara elak. Om vi har inställningen att allt som inte görs utav ren och skär ondska är okej så varken den feministiska kampen eller jämlikheten i världen att gå framåt.
Nu menar jag inte att vi ska straffa folk som inte vet att de gör fel på samma sätt som de som faktiskt är elaka. Självklart inte. Däremot måste vi ta tag i den omedvetna diskriminering, sexism och rasism som förekommer också. Särsklit i Sverige idag där det faktiskt inte anses vara okej i särskilt många kretsar att öppet racka ned på utsatta grupper. Det här med uppsåt har flera olika dimensioner. Personen som klagade på musiken genom att säga att den var bögig hade antagligen bara det direkta uppsåtet att klanka ned på musiken, men samtidigt var hen uppenbart medveten om att "bög" kan användas som ett skällsord - och gjorde just detta. Alltså kan personens agerande inte helt avskrivas som omedvetet, utan kan också ses som ett utnyttjande av en maktposition gentemot en delvis stigmatiserad grupp.
Huruvida ovanstående scenario är diskriminering, exkludering, otrevligt eller bara en vanlig rolig vardagshändelse beror på en rad andra parametrar, men klart står att det kan vara just sådana här situationer som bortförklaras med uppsåts-referenser. I lagens mening behövs inget uppsåt för just diskriminering, men ojämlikhet bygger på mycket mer än lagtextens snäva betydelse, och därför är frågan relevant även om lagen slagit fast en ståndpunkt.
På samma sätt som det inte är okej att skämta nedsättande om personer så länge de inte är i rummet är det inte heller okej att racka ned på eller diskriminera personer om det sker utan uppsåt. Framförallt gäller detta i efterhand (för om någon faktiskt var helt omedveten är det förstås svårt att hindra sig), när händelser som skapade ojämlikhet inte får bortförklaras med omedvetenhet.
Brist på uppsåt räcker inte - att diskriminering, sexism och exkludering faktiskt inte sker alls är målet.
Vad kan vi då göra åt den indirekta och omedvetna ojämlikhet som förekommer runt oss hela tiden? Lösningen är förstås kunskap. Om vi tillhandahåller människor verktyg att se maktordningar och exkludering kommer de förstå att de ibland kan missbrukas och hur vi kan förhindra det. Om vi pratar om fördomar blir de både mindre skrämmande och får sämre bärkraft. Människor som läst mycket om normer och makt vet exempelvis att orden "det var bara ett skämt" aldrig kan vara giltiga i dessa sammanhang. Det kan förstås vara ett roligt skämt, ett som alla är med på och som inte skapar någon ojämlikhet just i denna kontext, men det blev ändå roligt just för att de byggde på något: en maktordning. Humor och makt går hand i hand, och oskyldighet är en glidande skala.
Kunskap är alltså en lösning, men att sätta andra ord på det som sker kan också vara effektivt. Nästa gång någon hävdar att det ju inte var meningen att någon skulle ta illa upp eller att det väl inte var så farligt, det var ju bara ett skämt, kan du leende och försiktigt ironiskt svara: "Jahaaa, så de menade inge illa med sin diskriminering och exkludering? Dåså!"
/Zäta
*för er icke-Uppsala-bor/studenter är nationer ställen där studenter festar, hänger, skapar kultur och skaffar vänner i antika byggnader. Det är främst den billiga alkoholen som lockar, men en del studenter utnyttjar också nationen för andra ändamål.
En sak som fick mig att le igår: en föreläsare (man, pensionerad psykiatriker, någon man vid första anblick skulle kunna ta för mossig) rättade sig själv när han använt ordet "bemannar". Han muttrade något om att det var fel ord för det är ju inte bara män man anställer, och ändrade sig till "besätter".
Efter att ha följt din blogg ett tag nu blir jag mer och mer medveten om de små sakerna, och blir glad när jag ser någon som faktiskt tänker på att försöka bryta normtänket.
Det spelar väl ingen roll om personen ifråga hade uppsåt eller inte att såra! Den som drabbas blir troligtvis lika ledsen i alla fall. Dessutom borde man vara åtminstone lite självkritisk mot det man säger, gör och tycker.
Jag tycker att du skriver så himmla bra. Jag är 16 år och går i högstadiet och du är nog min främsta förebild! De flesta killar på min skola är jättetrevliga och roliga men ibland så kommer de med så dumma kommentarer att jag knappt vet vart jag ska ta vägen, typ som "kvinnor hör hemma i köket" eller att en kille som lyssnar på justin bieber förlorar 800 "manlighetspoäng". Oftast är de skämtsamma men det är så oerhört korkade saker och jag tror ändå att det är lite av deras riktiga åsikter som står bakom. Jag är ganska duktig på att debattera och säger oftast ifrån när de säger något som jag tycker är fel eller rent ut sagt elakt. Då får jag väldigt ofta svaret "asså måste du alltid vara så jobbig!" eller "det är bara för att du är tjej" när deras argument inte fungerar. Jag vet inte hur många gånger jag har hamnat i en situation där jag har kännt att de förlöjligar mig.haha oj, Nu fick du nästan en liten uppsats av mig men jag hoppas att det går bra. :)
Mycket bra!
Jag måste tillägga ett perspektiv som jag vet inte kommer uppskattas :) Men ordet "man" idag har blivit som ordet bög, eller n-ordet. "Gubbe" också för den delen med. Gruppen män idag är ganska så utsatta av alla de möjliga påhoppen, som gruppen män får stå till svars för. Så man använder ordet män i negativ syfte, precis som man använder ordet bög. Bög musik - manssamhälle, bögjävel-gubbjävel, "mäns våld mot kvinnor" istället för bara våld.
Detta när man tar upp det ses det som larvigt, och konstigt att jag som man skulle ta illa upp när man pratar om negativt om gruppen män, äsch det får ni ta heter det. Så kunskap om denna dolda diskriminering om det må så vara mot bögar, flator, utlänningar, män, kvinnor, är viktigt.
Detta är mer allvarligt än man tror, jag tror många tar illa upp om man använder ordet bög i negativ syfte eller N-ordet, även om det inte är någon sådan där. Så svårt är det inte att först ändra sitt eget språk först.
antikythera:
Förlåt, men varför skulle man säga "våld" om mäns våld mot kvinnor? Det skulle ju göra att man bortsåg från själva problemet, nämligen att det faktiskt är just män som misshandlar kvinnor och att detta är ett jäkligt stort problem i dagens samhälle. Alla män misshandlar inte sina fruar, nej, men för det kan man inte ignorera problemet att det finns alldeles för många som gör det.
Att säga bögmusik i ett nedsättande syfte är ju att vara nedlåtande mot bögar. Att säga manssamhälle är att beskriva något som det faktiskt är. Det är en väldigt stor skillnad.
Förstår inte alls hur du resonerar.
Ina visst är det ett problem jag håller med. Men att fokusera på bara ena sidan är fel, jättefel. Detta "mäns våld mot kvinnor" suger åt sig all uppmärksam het, vilket vi kan se genom att det aldrig i princip i den offentliga debatten diskuteras kvinnors våld mot män. För nu vet inte många om att det faktiskt är lika många kvinnor som slår män, inte lika hårt, inte lika dödligt men det är där. Från detta kan rabiater yttra sina mansskatter och dylikt, vilket är fel. Mycket fel. Kvinnor kan inte föra frågan om mäns våld mot kvinnor själva, män måste hjälpa till, men inte på detta sätt att vi lämna våra bröder. Även män måste ha sociala stödmedel när dom blir utsatta av våld. Män drabbas även av våld mera, då av andra män. Men den största majoriteten av män är princip som kvinnor att dom inte slåss. Bara för att det finns en viss del onda män som hamnat snett och slår alla, inte bara kvinnor, ger inte det rätt att bara lägga tid, engagemang och samhällets resurser på enbart kvinnor. Som det ser ut idag har kvinnor ENORMT mycket mera resurser och stöd än män. I form av sociala närverk, kvinnojourer.
Är det så fel alltså av mig att tycka att även en diskussion om våld ska vara jämställt?
Herregud, är du seriös? Jag har ALDRIG sett en debatt om mäns våld mot kvinnor där perspektivet "män blir också slagna" INTE kommer upp. Vissa personer som lyssnar på dylika debatter bara MÅSTE säga att det finns tjejer som misshandlar. Det är sant att det finns. Men det är inte ett strukturellt problem på samma sätt!
Det intressanta med diskussionen om mäns våld mot kvinnor är att vi lever i ett samhälle som objektifierar kvinnor och uppmuntrar män att vara våldsamma - och det får ett visst resultat. ett STRUKTURELLT resultat. Det handlar inte alls om enskilda rötägg, utan om generationer av män som fostras in i våldsamhet, även om alla inte faller till föga för den.
Verkligheten är inte jämställd, så debatten kommer inte handla om 50/50 män och kvinnor. Lev med det.
Jag ser att jag överskattat dig zäta, jag visste inte hur gammal du var, jag ser det nu. Jag ger dig ett par år till att mogna innan vi kan föra en debatt på riktig nivå. Skulle vara mycket roligt om du kunde beskriva dessa strukturella problem och var du lärt dig dessa. Jag ser också att du inte heller tycker att det är ett problem att kvinnor slår också, vem är det nu som är inne i en struktur? :) Det finns statistik som visar att kvinnor slår mera än män. Borde inte då diskussionen vara 50/50? Är det inte ett strukturellt problem att män uppfostras av kvinnor till att inte prata om sina problem, tex att dom blir slagna av kvinnor. Samhället uppmuntrar inte män att vara våldsamma, på vilket sätt då menar du, sluta kasta ut dig goja som någon annan lagt i din mun och tänk lite själv? Det är därför jag besökte din sida och försöka få dig tänka lite själv, utmana dig lite, vilket inte gav så mycket då jag bemöttes med hån, översittarfasoner och annat trams. Det var inte genast så roligt med jämställdhet när ena sidan, män, först på tal eller hur?
"Jag ser att jag överskattat dig zäta, jag visste inte hur gammal du var, jag ser det nu. Jag ger dig ett par år till att mogna innan vi kan föra en debatt på riktig nivå."
Tack, men jag står över. Jag är fullständigt kapabel att föra en debatt på en "riktig nivå" (din nivå?) i dagsläget.
Jag skulle vilja säga att dina kommentarer är ett bra exempel på strukturellt förtryck av kvinnor: Du antar att jag inte kan tänka själv och att någon annan har lagt orden i min mun, men hänvisar till Per Ström som en nytänkare. Luktar det gamla könsmönster där män står för aktivt förnuft och kvinnor för känslosam passivitet, någon?
Kommentera, beröm, kritisera, tipsa och fundera - och håll en god samtalston!
Alla kommentarer publiceras, men upprepade eller grova kränkningar eller personangrepp leder till borttagande av kommentarer och spärrning av IP-nummer. Jag är ansvarig för allt innehåll på min blogg och vill främja ett gott diskussionsklimat. Detta är en feministisk normkritisk blogg där alla ska känna sig säkra.
