Zettermark skriver om det viktigaste hon vet: Feminism, rättvisa och rosetter.

Sluta reagera på orättvisor, feministfitta - det stör min middagsro.

"Det var bara ett skämt"

"Men det skadar ju ingen!"

"Du blir jämt upprörd över fel saker™ *

"Måste du bli så arg jämt, kan du inte bara ta det lugnt och njuta av livet?"

 

Ingen har väl missat "toalettbilden" på Tunaskolan som världens modigaste 14-åring™** reagerade mot?

 

 

Detta är ett typexempel på en sådan grej som folk reagerar på med att be andra sluta reagera. Det var väl inte så farligt. Det är ju humoooor. Och i en värld där verklig sexism inte fanns, där människor inte antogs agera olika beroende på vad de har mellan benen, där män inte tros bry sig enkom om nakna kvinnor och kvinnor inte bara om att vinna männens gunst (med sina nakna kroppar) - skulle det kanske bara vara humor.

 

Men det är tyvärr inte våran värld. Det här är våran värld:

 

A WHO multi-country study found that between 15–71% of women aged 15- 49 years reported physical and/or sexual violence by an intimate partner at some point in their lives.

Källa: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs239/en/index.html

 

17.7 million American women have been victims of attempted or completed rape.

9 of every 10 rape victims were female in 2003.²

^{Källa: http://www.rainn.org/get-information/statistics/sexual-assault-victims} 

 

Under veckan som gått har tusentals människor [i Tyskland] berättat under hashtagen om hur de utsatts för sexism på arbetsplatser, skolor, i tunnelbanan och på mataffären. Ämnet har diskuterats i tv-soffor, på radio och i tidningar.

Källa: http://www.svt.se/nyheter/varlden/tysk-politiker-anklagas-for-sexism

 

Reklamfilm för... vegetarianism...

 

 

 

 

"Jaaajaaa, men du kan väl inte påstå att sexistiska skämt eller reklamfilmer leder till kvinnormisshandel, ge dig!"

 

Nej, det vare sig kan eller vill jag. Jag kan däremot argumentera för att alla dessa uttryck för förnedring, förtryck och ogiltigförklarande är en del i samma system, och underlättar för varandra. Det finns till och med studier som visar att just sexistiska skämt ökar diskriminering av kvinnor.  Och att ständigt matas med budskap om att kvinnorkroppen säljer allt, är till för dig, jämt, är knappast svårt att koppla samman med de överskridande av kropplig intregritet som kvinnor får stå ut med dagligen. Typ som när förtroendevalda tror att det är chill att klappa kvinnor "lite vänskapligt" på brösten, på badhuset. 

 

Jag menar förstås inte att en sexistisk media skapar tafsare och våldtäktmän, men den underlättar för dem. Gör det lättare att rättfärdiga, svårare att ifrågasätta. Skapar ett klimat där den utsatta är det som gnäller, som pratar om fel saker™, som inte kan ta det på ett skönt sätt. 

 

"Fast de här brudarna verkar ju gilla att gå halvnakna! Hallå inte ska du komma och förbjuda dem! Det är deras rättighet att visas i bild utan huvud i bikini! Det skadar ju ingen annan..."

 

 

Eller gör det? Skadar det kanske folk som inte ser ut exakt så som alla brudarna i reportaget, att deras kroppsformer och -färger inte får anses vackra? Skadar det kanske småtjejer som egentligen vill bry sig om kemiformler och Shakespeare, men tvingas bry sig om utseendet för att bli accepterade? Skadar det kanske någon du känner?

 

Det här blogginlägget av journalisten Karin Andersson är ett fantastiskt hemskt exempel på medias roll, via indoktrinerade äckel-sexistiska vuxna, på hur kvinnoideal och könsroller faktiskt skadar oss konkret.

 

"När jag var liten var jag tjock. Inte gulligt knubbig med babyhull, utan tjock. Minnet utspelar sig när jag gick på dagis, eller kanske var det fritids. Hur som helst var jag definitivt inte äldre än sju år. Det hade varit Fröken Sverige på tv och jag och tre kompisar (flickor) lekte skönhetstävling. Kanske inget förvånande med det. Men så kom en av våra fröknar med förslaget att vi skulle ha en "riktig tävling" senare i veckan. Och för att det skulle vara på riktigt skulle vinnaren, sa fröken, utses av fyra pojkar. (...)

 

Pojkarna skrattade och pekade på mig när fröken ledde in oss på rad. Där fick vi stå uppställda och en i taget ta ett steg fram och sedan snurra. Pojkarna fortsatte att, utan tillsägelser, skratta och peka. (...)

 

Fröken kom tillbaka och hade samlat in pojkarnas lappar där de skrivit siffrorna ett till fyra och så våra namn bredvid. Vi flickor fick gå in i rummet igen. Igen fick vi stå uppradade framför de sittandes, och skrattandes, pojkarna. Fröken harklade sig och läste upp placeringarna bakifrån. "På fjärde plats kom... Karin." Sist? Det brände i kinderna när jag fick svälja min skam, ta ett steg framåt, le, niga och tacka pojkarna."

 

 

Det här med att reagera med att be andra sluta reagera, för att saken inte berör just dig just nu, är lite för trivialt och du helst bara vill äta din frukost utan att behöva läsa om äcklig mens™***, tycker jag är så förbannat olustigt. Din middagsro är inte viktigare än vår kamp.

 

Sålänge vårt sexistiska samhälle fortsätter att skada människor, kommer jag fortsätta störa din middagsro. Tack och hej.

 

/Zäta

 

 

*Fel saker™ är sånt de med mer makt än dig på ett strukturellt plan (tex män, vuxna, vita, modermålstalare, chefer, lärare) - tycker är lite jobbigt att diskutera med dig just nu, eftersom dessa saker inte inskränker deras rörelseutrymme i samhället lika mycket som det gör för dig. Du kanske tex tycker att skrattande rasistiska schablonbilder på Kinapuffar-påsen är en jäkligt ovärd grej, för du lever redan med en massa rasistiska schablonbilder som gör att folk ser dig mer som en gruppmedlem med förutbestämda egenskaper än som en individ. Medan för vita är det bara en kul grej™ eftersom det inte inverkar på deras möjlighet att vara en individ.

 

Fel saker™ används också ofta som en avledningsmanöver: Men det här som jag faktiskt har ett ansvar i att förändra, DET är inte så viktigt - det är den här grejen långtbortistan som jag personligen inte kan göra något åt som vi borde bry oss om!

 

**Världens modigaste 14-åring™ Astrid Johansson i Luleå, alltså.

 

***Äcklig mens™ Jamen hallå. Har du sett mens på TV någon gång som inte var blå (bland alla skottskador, operationsbord och sexigt sönderslagna actionhjältar)? 

"Eller gör det? Skadar det kanske folk som inte ser ut exakt så som alla brudarna i reportaget, att deras kroppsformer och -färger inte får anses vackra?"

Kan börja med att säga att jag var på väg att hålla med, angående toalettmålningen alltså, men alla dessa lösryckta citat och halmhennar gör det ju helt omöjligt att nicka med och det var väl citatet ovan jag reagerade mest på.

Varför kritiserar du vad dessa kvinnor gör när du i stort sett gör samma sak i titeln på din blogg? Vad/vem tvingar någon att titta på någon av dem? Vad/vem hindrar någon att hålla fram andra utseenden som ideal? Hur ska någon kunna eftersträva något (exempelvis doktorsyrket) om de hela tiden måste tänka på att andra kan bli avundsjuka? Bara såhär på rak arm liksom.

Till bilden:
De problem jag ser med målningen är sammanhanget och tidsaspekten. Som ett enskilt skämt (för det är ju tanken), att användas en gång och på en plats där det förväntas (t.ex. en scen, eller roliga timmen i klassrummet) är det rätt harmlöst, trots överensstämmandet med stereotypa roller (manlig förövare, kvinnligt offer). Men när det befästs på det här sättet, och vid den känsliga, privata plats som en toalett ju är, tror jag rätt hårt på att bilden riskerar att påverka negativt. Den blir ett uttryck för ett slags uppgivet accepterande, likt det engelska "boys will be boys", av en i grunden kränkande handling och vilka som förväntas utföra den (och mot vilka). Så ja, bra att den togs bort. Inte alls bra hur det skedde, då eleverna lovades demokratisk rätt för att sedan förlora den pga att skolledningen inte har någon ryggrad. De ansvariga borde haft vett att förklara pedagogiskt problemen med bilden, hur den skulle påverka nästkommande kullar osv.

Sedan kan jag ju konstatera att en annan form av påverkan är så accepterad att den inte ens nämns, att texten är på engelska i en svensk skola.

Du är grym!!

Läst Kielos krönika på Aftonbladet? Många män i kommentarsfältet som ba: Men det är ju huuuumor. -.-
Sen var det några som ba "fast om det händer på riktigt är det ju förstås inte kul" asså hahahaha. Tror inte jag är den enda tjejen som satt och höll emot vredet när killar på utsidan försökte öppna dörren. Men antimobbningsexperten (ja, så hette han!!!) på min skola sa att killarna var kära i mig men inte visste hur dom skulle visa det. Aha så då öppnar man toadörren? Makes total sense...

Bra skrivet! Undrar om jag får citera dig i min blogg, självklart med länk hit?