Gårdagen var episkt dålig. Komiskt dålig. Och ändå så bra. Om jag berättade vad som hände skulle ni förlåta min frånvaro från bloggosfären tusenfallt. Men eftersom jag inte driver en privatlivsblogg lämnar jag dessa livsomvälvande avslut bakom mig och berättar istället om ett otroligt osannorlikt sammanträffande.

---

Vi sitter på Statsbibblans nya fina fik när tre personer kommer in och glatt hälsar på O, som tydligen känner dem. Jag känner vagt igen en av dem, det där långa blonda håret... men kan inte placera honom. Då säger O till blondinen: Så du är hemma från Göteborg? Det klickar nu till i min hjärna och jag frågar honom utan att tänka mig för närmare: Pluggar du biologi? Situationen var precis lika absurd som den låter när han konfunderat svarade Ja, öh... och jag fortsatte Var du på SACO-mässan förra året? och han svarar ja.

Det visar sig att vi pratat om biologiutbildningen i Göteborg under den SACO-mässan och jag till och med kom ihåg vad han sa. Redan där var sammanträffandet rätt stort, men det blir betydligt bättre än såhär. Blondinen, J, frågar nu om han lyckades övertyga mig att välja biologibanan. Jag svarar glatt att Njaah, det blev Genusvetenskap i Uppsala. Nu får han samma glasartade blick som jag hade tidigare när poletten i fråga om SACO-mässan föll ned: Vad sa du att du hette nu igen? Sofia... efternamn? Ja, Zettermark! Sjunger du i Devisa? Min lillasyster L pratade om dig IGÅR! Hon sjunger också i Devisa, och började prata om genusvetenskap och så. Jag svarar förvånat att jaha, är du L:s storebror? Haha, lustigt!

J log och fortsatte: Det konstiga var att jag kände igen ditt namn, eftersom jag en vecka tidigare kommit in på en blogg som hette Zettermark via Google. Jag gillade den förövrigt, även om jag aldrig läser bloggar. Alla i sällskapet var vid det här laget rätt yra i huvudet och fulla i skratt.

En timme senare krockar jag med en annan blondin på väg ut från Claes Olson, det är L, J:s lillasyster...

/Zäta